-Det finns ett sådant hat mellan israeler och palestinier att jag fruktar att situationen i Gaza är olöslig. Om USA stoppar hjälpen kommer det bli ännu värre och judarna kommer hävda att de håller på att förintas. Argumentationen från Israels sida är alltid extientiell, påminde utrikeskorrespondenten Jan Winter, själv med judiska rötter, när han utfrågades av Östergötlands seniorjournalister på vandrarhemmet Glasbruket i Borensberg den 13 maj.
Tio år efter att han slutade som utrikeschef vid TT har han kommit ut med sin roman Kullarna som anspelar på platsen där judar och araber stred som blodigast vårvintern 1948.
-Jag kände att jag måste skriva om den såriga historien när vakten vid förintelsemuseet Yad Vashem blev avskedad efter att han visat utsikten mot kullarna, förklarade han.
Boken tar avstamp i sexdagarskriget 1967 och är en smärtsam uppgörelse med ett brott där palestinierna ”alltid” är förövare och israelierna ”aldrig” är det. Självständighetskriget var i själva verket mer en fråga om etnisk rensning, anser Jan Winter, som rapporterade från Gaza så sent som 2012.
Mot ett panorama över det som alltid varit det ”heliga” landet och setts som det ”förlovade” landet men nu ter sig som det ”förlorade” landet beskrev han sina intryck av israeliskt självförhärligande och sionistiskt mässande. Ett närmast overkligt tankesprång i den svenska majgrönskan.
Som sextonåring kom Jan Winter till en kibbutz och detta var en så omvälvande upplevelse att han aldrig glömt det.
-Där fanns en andra klassens människor – arabiska daglönare – som sattes i fruktsortering och det påverkade mig mycket.
För intervjuaren Maria Waxegård och många kollegor berättade han att Israels tillblivelse är mer mytologi än historia och att våldet bara återkommer i nästa form. Romanen har han tillägnat sin farmor och hennes systrar som hjälpte unga judiska pojkar att ”gömmas undan tysken” i Uppsala och Stockholm efter att ha flytt krigets Berlin 1939.