Östergötlands journalistseniorer är en av åtta klubbar i Svenska journalistförbundet.
Klubbens verksamhet startade i april 2016. Klubben har nu funnits i nio år och detta är dess
åttonde verksamhetsberättelse. Vid starten var vi ett 70-tal medlemmar och idag är vi 49.
Intresset för våra arrangemang ligger stadigt runt 20 medlemmar. Vid våra möten vinnlägger
vi oss om att deltagarna ska lära sig något nytt om omvärlden, oftast med en journalistisk och
dagsaktuell inriktning.
Vi har under verksamhetsåret arrangerat åtta olika aktiviteter, som rapporteras här:

13 maj 2024 Om konflikten mellan israeler och palestinier
”Konflikten i Gaza är olöslig”
-Det finns ett sådant hat mellan israeler och palestinier att jag fruktar att situationen i Gaza är
olöslig. Om USA stoppar hjälpen kommer det bli ännu värre och judarna kommer hävda att
de håller på att förintas. Argumentationen från Israels sida är alltid extientiell, påminde
utrikeskorrespondenten Jan Winter, själv med judiska rötter, när han utfrågades av
Östergötlands seniorjournalister på vandrarhemmet Glasbruket i Borensberg den 13 maj.
Tio år efter att han slutade som utrikeschef vid TT har han kommit ut med sin roman Kullarna
som anspelar på platsen där judar och araber stred som blodigast vårvintern 1948.
-Jag kände att jag måste skriva om den såriga historien när vakten vid förintelsemuseet Yad
Vashem blev avskedad efter att han visat utsikten mot kullarna, förklarade han.
Boken tar avstamp i sexdagarskriget 1967 och är en smärtsam uppgörelse med ett brott där
palestinierna ”alltid” är förövare och israelierna ”aldrig” är det. Självständighetskriget var i
själva verket mer en fråga om etnisk rensning, anser Jan Winter, som rapporterade från Gaza
så sent som 2012.
Mot ett panorama över det som alltid varit det ”heliga” landet och setts som det ”förlovade”
landet men nu ter sig som det ”förlorade” landet beskrev han sina intryck av israeliskt
självförhärligande och sionistiskt mässande. Ett närmast overkligt tankesprång i den svenska
majgrönskan. Som sextonåring kom Jan Winter till en kibbutz och detta var en så omvälvande
upplevelse att han aldrig glömt det.
-Där fanns en andra klassens människor – arabiska daglönare – som sattes i fruktsortering och
det påverkade mig mycket.
För intervjuaren Maria Waxegård och många kollegor berättade han att Israels tillblivelse är
mer mytologi än historia och att våldet bara återkommer i nästa form. Romanen har han
tillägnat sin farmor och hennes systrar som hjälpte unga judiska pojkar att ”gömmas undan
tysken” i Uppsala och Stockholm efter att ha flytt krigets Berlin 1939.

13 maj 2024 Årsmötesförhandlingar på vandrarhemmet Glasbruket i Borensberg.

17 aug 2024 Utflykt till Övralid, Medevi och Olshammar

”Framtiden stavas vatten”
Den blöta sommaren slutade i strålande sol och ännu mer vatten! De järnrika dropparna
från källan på Medevi Brunn – Nordens äldsta- skänkte påtaglig energi när närmare 20
journalister bjöds på Vätternrunda den 17 augusti.
-Vi satsar alltmer på stora evenemang, välkomnade Maria Hamilton i ägarfamiljen
och mycket riktigt vibrerade Brunnen av musik och över hundra bröllopsgäster.
Att underhålla över 70 byggnader kostar på, vittnade guiden Madeleine Öberg i
Intresseföreningen, och visade runt runt i Piperska huset, apoteket och lasarettet.
Där många ”badläkare ” verkat, och vars minnestecknare Arend Wallenquist sällat
sig till det glada utflyktsgänget.
Kocken Conny Gustafsson hade som en av Verner Vögelis adepter på Operakällaren
kreerat den stekta kycklingen som serverades på värdshuset, och gjorde stora ögon
när det visade sig att självaste författaren till boken Östgötamat, Inga Wallenquist,
hörde till gästerna. Mot blå väggar och vita spetsgardiner bjöds det på ännu mera
brunnsvatten. För Anne Marie Dahlgren, som producerat en film om Verner von
Heidenstam och Ellen Key, blev det ett kärt återseende att besöka Övralid. Denna
nationalskaldens sista ”dikt” inledde resan mot norra Vättern, och guiden Lars
Åkerström i Heidenstamsällskapet kunde avslöja många pikanta detaljer ur livet
som levdes i detta ”stränga gamla biskopshus som vandrat upp till en säter och
där i en dröm om en italiensk villa avlat att barn med en svensk herrgård”.
För Maria Waxegård, som för precis 25 år sedan initierade firandet av Vernerdagen
med konsert och körsbärstårta i Olshammar (där Heidenstam föddes) blev det rena
nostalgitrippen. Denna Nobelpristagarens namnsdag avslutades därför med stor
romanssång av tenoren Daniel Svenson och konsertpianisten Elain Olsson i den
nära fullsatta Birgittakyrkan. Där körsbärsträden knackade skälmaktigt på de
blyinfattade rutorna och tårtan stod uppdukad.
Vid Hammarsundet tog man till sist avsked av Vättern – och sommaren – med
bubblor av jordgubb och smultron. Där alla, för att citera Heidenstams bön,
gladdes åt att ”än se solen”.
 Fler bilder från resan hittar ni på Facebook, Marianne Odelius. Sök efter henne på FB
eller klistra in nedanstående länk i adressfältet på din webbläsare.
 https://www.facebook.com/marianne.odelius

25 sept 2024 Om Estoniakatastrofen
”Estonia var inte sjövärdig”
Nu är det bevisat – passagerarfärjan Estonia var inte sjövärdig. Den skulle aldrig ha fått sitt
certifikat. Den skulle aldrig gått längre ut än 20 sjömil från land. Absolut inte i det hårda
väder som rådde.
Haveriutredaren Jörgen Zachau från Statens haverikommission var övertygande tydlig och
detaljrik när han förklarade varför Estonia sjönk 1994. Nästan på dagen 30 år senare
redogjorde han för journalistseniorerna för den senaste utredningen som gjordes 2023 med
hjälp av bland annat undervattensdrönare.
Inget tyder på att fartyget kolliderat eller exploderat. Med 3 d- teknik och 45 000 bilder kan man visa fartygets skador. Det är definitivt klarlagt att Estonias visirlås inte höll för krafterna
från sjön och att bogvisiret slets loss och drog med sig främre rampen som skadades allvarligt
– så att vatten forsade in på bildäck.
-Det var ett starkt ögonblick när rampen togs upp ur djupet, förklarade Zachau. Rampen hade
fallit av och slagit ned i skrovet. Troligtvis kommer den skadade rampen att ställas ut på
Tallinns maritima museum.
Färjan har två hål – inte ett ­- på styrbordssidan som uppstod när den slog i urberget på botten.
Detta motsäger dokumentären av filmaren Henrik Evertsson som fick Stora Journalistpriset
2022 för sitt ”fynd som förändrade allt”.
Estonia vilar på 75 meters djup mot en bergssluttning av gnejs, vilket gjort att fartyget rört
sig. Svavelhalten i vattnet har också gjort att plåten rostat sönder.
-Skulle vi bärja fartyget i dag hade det skett i delar, menade Jörgen Zachau. Han ställer sig
tveksam till att man kunde bärga fartyget redan 1994. Det var ett högriskprojekt.
Zachau uppgav att det inte finns något ”som i stort säger emot JAIC-rapporten” som kom
strax efter katastrofen. Låsanordningen inspekterades aldrig och hållfastheten var inte testad.
Certificeringen skedde på felaktiga grunder.
Ansvaret för detta ligger på flaggstaten Finland, eftersom Estland saknade tillsynsmyndighet
vid tiden. Det fanns, enligt Zachau, naturliga orsaker till att man funnit kopior av fartygets
övningsprotokoll som i efterhand kompletterats. Här framgår att Estonia på flera punkter inte
uppfyllde kraven på sjövärdighet. Färjan var byggd för att trafikera Åbo – Mariehamn –
Stockholm, inte längre sträckor över Östersjön. I synnerhet inte under det värsta vädret
Estonia hittills råkat ut för.
”Överlevare gav ny bild”
Av de 174 personer som överlevde Estoniakatastroften har nya intervjuer gjorts av
haverikommissionen  med 29 överlevare i Sverige. Det har, enligt haveriutredaren Jörgen
Zachau, givit ny information.
-Men inget av detta förändrar i sak tidigare uppgifter som lämnats av överlevare om hur de
upplevde förlisningen av passagerarfärjan Estonia. Reportern Jenny Grentzelius från P4
Östergötland rapporterade direkt från journalistseniorernas möte till lyssnarna. Följ länken
och hör nyhetsinslaget i radion här:   
Estonia-överlevare berättar nya detaljer – 30 år senare
https://sverigesradio.se/play/artikel/8768150

25 sept 2024 Om Estoniamonumentet i Norrköping
”Han är min inspiration”
En diktare och tecknare som bodde ensam på en ö i Vättern. Där han också drunknade.
-Han är min inspiration, förklarade konstnären Bo Olls när han berättade om sitt
Estoniamonument för journalistseniorerna.
-Läs Folke Dahlberg, uppmanade han.
I sitt arbete inspireras Bo Olls gärna av musik och poesi. 1959 kom dikterna Segel och det är
samma titel han givit sitt verk i Norrköping. Två motsatta segel i brons på en sockel av röd
granit, där man kan läsa de 61 namnen på de omkomna från Norrköping med omnejd.
Platsen fungerar som en minneslund mitt i den brusande stadslivet vid Carl Johans park.

-Från början var det tänkts att monumentet skulle stå närmare vattnet i det som kallas
Samarien, uppgav Bo Olls. Han stod i stark dialog med uppemot 20 brukare. Jag har nog
aldrig haft med så många brukare att göra som i fallet Estonia, förklarade han.
Östergötlands journalistseniorer lade också ner en blomma för att hedra
minnet av de förolyckade i fartygskatastrofen.

23 okt 2024 Om Saabs framgångar och Flygvapenmuseum
”Ett helt nytt scenario”
Just nu upplever Saab en kraftig tillväxt. Vinsten inom försvarskoncernen blev 1, 2 miljarder
under tredje kvartalet. Flera storordrar har landat hos Saab den senaste tiden. Dagen
efter att nyheten om Saabs miljardvinst nådde media kunde journalistseniorerna ta del av
aktuell information.
-Vi kunde inte förutse att detta skulle hända för fem år sedan, konstaterade säljchefen Mats
Lundberg, när han den 23 oktober informerade journalistseniorerna om utvecklingen.
Effekten av kriget i Ukraina är påtaglig.
– Alla ökar sina försvarsbudgetar och då köper man fler produkter. Nu måste vi skala upp
produktionen, det är dyrt att utveckla, uppgav han.
Saab investerar nu stort i Malmslätt för att producera supportvapen på ett mer effektivt sätt.
Dit hör pansarskott och granatgeväret Carl Gustaf. Men man avser också att öka takten i
Gripen-leverenserna. Vilket gör att Saab anställer fler i Linköping.
-Vi tjänar bra men måste investera i framtiden. Dit hör rymd-och IT- teknologi, autonoma
system och AI. Mycket är datadrivet, förklarade Mats Lundberg.
Det gäller att snabba på beslutet från regeringen om ett nytt stridsflygplan, helst före 2026.
Det kan handla om ett obemannat flygplan, men också vad som kommer efter Gripen E.
Saabs styrka är att integrera olika system. Mats Lundberg framhöll Brasilien som Saabs
främsta ”marknadsförare” och Thailand som en ”mönsteroperatör”. Där står man i begrepp att
beställa nya Gripen-plan.
-Polen har blivit ett jätteviktigt land att arbeta i, fortsatte han. Vi vill också sälja mer till
Brasilien och Colombia, men också Ungern, Tjeckien och Österrike. I Indien ser vi stora
möjligheter till stora affärer. Antalet anställda har det senaste året ökat till 21 600 och
tillväxten ökat med 25 procent. Orderingången under årets tredje kvartal ökade med 41
procent till nästan 21, 2 miljarder. Mats Lundberg om ”kapprustningen”:
-Det känns extremt bra att jobba i en sådan här omvärld. Det är en dynamisk och
stökig värld. Men vi måste lära oss leva i den. Hotbilden ökar österifrån, Kina är
duktigt och slutet. Kort sagt, möter vi ett helt nytt scenario.

23 okt 2024 Om Flygvapenmuseum
”Kalla kriget måste göras om”
Utställningen ”Om kriget kommer” måste göras om. Det stod klart när journalistseniorerna
besökte det nyligen utökade flygvapenmuseet i Linköping den 23 oktober. Den senaste tidens utveckling i Europa tvingar fram en ny epilog. Sveriges anslutning till Nato har också
på kort tid ändrat den alliansfria tillvaron. Utställningen skildrar förberedelserna för ett krig
som aldrig blev av. Nu tvingar hotbilden fram ett efterord som ger en bättre bild av
utvecklingen. Den försvunna DC – 3:an, som efter femtio år bärgades från Östersjöns botten,
tilldrog sig också stort intresse.
Museichefen Noomi Eriksson visade upp det allra heligaste; där 62 000 föremål magasinerats.
Däribland det enda exemplaret i Europa av Grumman G-21 Goose. Amfibieplanet renoveras
nu av hängivna volontärer som beräknar att planet kan visas upp om ett år.

  • Köp aldrig ett flygplan i Karibien, upplyste intendenten Torsten Nilsson. Flygplanskroppen
    var svårt ankommen av väder och vind.
    Han visade runt bakom kulisserna där en rad udda föremål trängs på hyllorna. Som kylskåpet
    som damp ner från 15 000 meters höjd i en sörmlandssjö och visade sig innehålla en
    amerikansk spaningsballong. Men också den unika trämodellen av Saab 29 Tunnan som
    brukades för att mäta aerodynamiken i en vindtunnel kring detta första egentillverkade
    jaktplan från 1948.

3 dec 2024 Om att vara valobservatör
”Inget fusk under USA-valet”
Som en av 14 valobservatörer från Sverige delade David Dahmén från Linköping
med sig av sina intryck från USA-valet. Nyss hemkommen från Connecticut och Rhode
Island visade han sina kollegor i Östergötland ett bildreportage den 27 november. Där
framkom bland annat att det inte fanns fog för kritiken om fuskvid röstningen i vallokalerna.
Men också stora skillnader i sätten att rösta .
-Vårt sätt är gammalmodigt, det digitala röstmaskinerna är säkrare eftersom rösterna lagras
elektroniskt och inte sänds iväg någonstans”, förklarade han. David Dahmén registrerade
också andra stora skillnader: ingen objektiv bevakning i tevekanaler som CNN och NBC
News utan ”hård vinkling på att Trump var den onde”. Det förekom inga stora politiska
möten. I stället koncentrerade man sig på att sätta upp skyltar, ha informella möten och att
” knacka dörr”. Han konstaterade att Trumps valmaskineri gått på högvarv och att man i god
tid försäkrat sig om Amishfolkets och andra utvalda gruppers röster i Pennsylvania, vilket
gjort att resultatet var ”förutbestämt”. Bara i 18 av 50 delstater var internationella bedömare
välkomna i vallokalerna. Varje delstat stiftar nämligen sina egna vallagar. Men mot bakgrund
av den djupa polariseringen och låga tilltron till myndigheterna bedömdes behovet av
internationella valobservatörer särskilt stort, menade Osse, organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa. David Dahmén var på plats redan i oktober som långtidsobservatör.
-Det fanns en beredskap för att Trumpanhängarna skulle gå ”bärsärkargång”. Man mindes
turbulensen kring presidentvalet 2020 då Donald Trump vägrade erkänna sig besegrad och
framförde grundlösa anklagelser om utbrett valfusk. Det ledde till att kongressen stormades
och Trumpanhängare ville stoppa processen.
Hur kom det sig att valet i USA tilldrog sig så stor uppmärksamhet i svensk media? Och hur
kom det sig att svenska media gav bilden av ett extremt jämt val?
-Vi har inte fått klart för oss hur kritiska många amerikaner var mot Biden, menade David
Dahmén.

Varför misslyckades opionsinstituten sämre än någonsin, och hade den sämsta träffsäkerheten
på länge? Enligt opinonschefen på Demoskop beror det på att man mobiliserade nya grupper,
och att alla inte vill svara på opionsmätningar. Klart är att opionsinstituten underskattat
Trump tre val i rad. Inläggen från de många kollegorna som mött upp blev många och
debatten livlig. Bland annat efterlystes en ”seriös” analys av USA-valet.

18 dec 2024 Om guld och höjdarjobb
”Händer bara en gång i livet”
Bragdguldet tillföll Mats Carlsson när han landade efter sitt ”höjdarjobb” hos
journalistseniorerna 18 december.
-Jag tappade tio guldblad från höjden, och höll nästan på att blåsa omkull när det
blåste 15 sekundmeter”. Att förgylla en ”toppolitiker” som Gull-Olle på rådhusets
krön 65 meter upp i luften blev hans livs största utmaning, höjdrädd som han är.
-Det fanns inte en chans att hinna ner till herrarnas och därför hade jag bara en
kanna te med mig och bar alla penslar och verktyg i en ryggsäck, avslöjade han.
Mästaren i dekorationsmåleri gav en spännande lektion i hur man täcker en grov
stenskulptur med ett tunt gyllene skikt av 8 000 guldblad på 24 karat, som
beräknas stå emot tidens tand i 35 år minst. Mossar, lavar och kalkavlagningar
täckte Gull-Olle och måste först avlägnas grundligt.
-Jag hade rejält ont i fingertopparna varje kväll för att få guldet att fästa i limmet som
färgades gult för att förstärka glansen från Norrköpings skyddspatron. Över en månad
tog jobbet.
-Då glömde jag att signera” konstaterade Mats Carlsson häpet.
Hans enastående bragd firades med både skumpa och gyllene praliner. Journalisterna,
som numera också ska agera fotografer, fick testa sin förmåga genom att teckna
Gull-Olle ur minnet. Wiwi Samuelsson och Anne Marie Dahlgren vann överlägset .
Båda lyckades placera alla attribut rätt och kröntes med ”guldäpplen”.
Mats Carlssons skicklighet att skapa tromp l´oeil-målningar väckte också stor beundran.
Alltsedan antiken har man ”lurat ögat” och avbildat föremål så tredimensionellt att de
tycks verkliga.
-Kolmårdsmarmor är lättast att imitera, menade mästaren från.
Norrköping som i 26 år drev konstskola och numera tar speciella uppdrag
18 dec 2024 Vilken guldfest!
För att fira en riktig gyllene jul bjöds det glada, guldglittrande journalistgänget
på bubbel med gransmak, Spiras goda jultallrik och guldquiz. Flest rätt i denna
frågesport, som kretsade kring både Joakim von Anka, Dubai och Goldfinger,
hade Marianne Odelius och Lisbeth Harnestam. Festen i bordsänglarnas ljussken på
Hemgården slutade som alltid med godispåsar till allmän förnöjelse.
Från oss alla till er alla: Merry Golden Christmas!

13 febr 2025 Om aktuell hjärnforskning
”Var inte ensamma”
Som hjärnforskare är Ola Hermanson tydlig med vad som har direkt inverkan på en åldrande hjärna.

  • Att gå promenader minst tre gånger i veckan minskar risken för demens. Goda
    rekommendationer är också sång och musik. Det är helt klarlagt att musik
    stimulerar hjärnan. Till journalistseniorerna gav han den 13 februari slutligen rådet:
    Var inte ensamma!
    Sjukdom gjorde att han tvangs sitta hemma och föreläsa digitalt om sin forskning
    i molekylär neuroutveckling och neuroonkologi vid Karolinska Institutet.
    Det medicinska universitetet står sig bra i den världsvida rankingen, i synnerhet
    vad gäller global hälsa.
    Men känslan hos Ola Hermanson för barndomsstaden Norrköping är stark
    och minnena många. Han presenterade underhållande raden av hjärnforskare
    och deras upptäckter som haft betydelse förutvecklingen. Han beskrev också
    levande hjärnans funktion och hur viktigt det är att stimulera de 86 miljarder
    nervceller som hjärnan består av. Men också hur cancer och psykiatriska
    sjukdomar är kopplade till gener, och hur gensaxen kommit till.
  • Vi har en mycket lång väg att gå innan vi kan klippa i människors gener
    för att må lite bättre, menade Ola Hermanson. DNA innehåller koden för alla
    proteiner, vilket gör att stress och svält kan föras över till vår avkomma.
    Stora doser folacin har visat sig sätta fart på stamcellerna hos barn som
    utsatts för svält, avslöjade han.
    Frågan är om hjärnan till och med kan bli bättre av AI.
    -Rätt använt främjar AI utvecklingen, samtidigt finns klara risker. Vi vet inte
    när vi ska sakta ner, varnade Ola Hermanson. Han var tydlig med att han avskyr frågan varför.
    -Den bör riktas till filosofer. Jag måste kunna svara på frågor om när, var och hur.

10 april 2025 Om klädproduktion och hållbarhet
”Tvätta T-shirten först”
-Tvätta din nya t-shirt först innan du använder den! Nya plagg innehåller kemikalier
och gifter. I synnerhet svarta plagg är toxiska. Det rådet gav Lotta Ahlvar när hon gav en
initierad bild av modeindustrin för journalistseniorerna den 10 april. Hon uppmanade
också folk att köpa second hand; använda plagg är nyttigare och redan tvättade.
Från att ha varit designer på HM och med världen som arbetsplats
basar Lotta Ahlvar i dag för Hemslöjden i Östergötland. Hon har gått från storskalig
tillverkning till att skapa för husbehov. Och hon jobbar för hållbarhet.
-Vi har redan producerat kläder som räcker i sex generationer framåt.
Företagen beställer för mycket för att inte tappa försäljning. Om vi fortsätter så här
behöver vi tre jordklot för att överleva.
Mängden textil som kastas varje år i Sverige är 15 kg per person. Men sedan 1 januari
är det inte längre tillåtet att kasta gamla plagg i soporna. Hur ska vi göra?
-Kommunerna är helt lamslagna, konstaterade Lotta Ahlvar, som vill se krafttag för att
hantera sopberget.
-Det är sorgligt att vi kastar så mycket ull i Sverige, konstaterade hon.

Men vi saknar just nu teknik för att göra tråd av ullen. Östergötlands ullspinneri ska dessutom
läggas ned.
Lotta Ahlvar förespråkar inhemsk produktion av hampa och nässlor framför bomull. Ett sätt
att minska konsumtionen är att laga sina jeans. Just nu är det extremt hett att lappa med
japanska sashikosömmar.
Haute couture är i längden också hållbart. Den som lagt ned hundratusentals kronor på ett
plagg är inte benägen att kasta det. Lotta Ahlvar lyckades bygga upp Svenska moderådet efter
kristider, men hennes extroverta personlighet passade sämre att leda Handarbetets Vänner
med dess exklusiva hantverk. Hon var nu tillbaka i Norrköping, där hon studerat vid Lennings
textilinstitut, och framhöll stadens kreativitet framför födelsestaden Linköping.
– Kläder är ett sätt att uttrycka sig – en slags kreativ lek – men det skapar också ett tryck att
inte vara fel, medgav hon.
-Jag älskar mode men inte branschen – den är helt sjuk. Arton år av stress har gjort mig till
yogalärare. Vi bränner ut anställda och förstör vår planet.

Under verksamhetsåret har styrelsen haft fyra protokollförda möten; 22/4, 13/5, 27/8, 10/4.

Styrelsen för Östergötlands seniorjournalister i april 2025
Maria Waxegård, ordförande
Rosmari Karlsson, sekreterare
Sören Boström, kassör
Anne Marie Dahlgren, suppleant
Börje Gavér, suppleant
Erik Söderberg, suppleant